Efter ett tre timmars långt byggstartsmöte med genomgång av ritningar en masse - den 29 maj kommer huset - blev trötta jag ordentligt överraskad i eftermiddags. Ett Interflorabud kom med en bukett till mig och det händer inte varje dag kan jag säga. Mannen tappade tilltron till tjänsten när han skulle uppvakta mig på min trettioårsdag. Dagen innan min födelsedag, när vi var nere på gatan och packade grejer till torpet som vi hade då, kommer det ett bud och frågar efter mig. Effekten uteblev lite och de femtio kronor i kompensation vi fick kändes minst sagt futtigt i sammanhanget. Men i dag öppnade jag en vacker bukett som visade sig komma från Helena som vann min W-box. Jag blev sådär pirrigt glad som man blir när något helt oväntat kommer ens väg. Tack snälla Helena!

Jag tillönskar Er alla en riktigt fin helg i solen!

Jag funderar vidare på förvaring till vårt kommande badrum. Jag skrev om en idé i husbloggen häromdagen. I dag fastnade ögonen på vitrinskåpet Biby från IKEA. Jag gillar det enkla och hur det påminner om gamla skåp hos t ex tandläkare. En god idé för att exponera sin samling i vilket rum som helst. Abret verkar vara barnsäkerheten med förankring i vägg och glas som kan splittras. Inget för dinos kanske då.

Det är alltid en balans mellan praktisk stängd förvaring och snygg öppen förvaring. I köket kommer vi nästan inte att ha någon öppen förvaring. Nu har jag vackra saker stående framme. Jag gillar det, men samtidigt är det dammsamlande. Det är samma sak i ett badrum. Det är praktiskt med stängd förvaring, men lite roligt att ha några saker framme. För det är just det med öppen förvaring också. Då krävs det fin ordning och exponering av det som man vill skall synas. Vackra ting i fina rader är en sak, familjens oreda är en helt annan femma. Det tål att tänkas på.

1. Ett av de mest ombloggade tingen i inredningsvärlden i vintras - lådan från Clas Ohlson. Vi har en liknande variant från Bruka, men jag gillar denna också.
2. Klassisk randig necessär från Marimekko och 4her.
3. Muffinsask från Designista. Jag har en på mitt skrivbord och de andra planerar jag att ha i badrummet för smått plock.
4. Badanka från Urban Living.  
5. Jag är urless på Hemtexs ständiga “reor”, men bra basfrotté har de. Nu även med textilmärkning och ekologisk bomull.
6. Oemåtståndlig plåsterask från Russinnet.
7. Nu provar jag rostvålen till köket (aningen stark), men min stora favorit är och förblir Pamplemousse.

Här går jag och fotograferar mina nejlikor och i går hittade jag mina första grå strån i håret. Jag har alltid föreställt mig själv som en grå powerkvinna som stolt bär upp sin åldrade man, men nu? Trettiofem, snart trettiosex - tja - nu var det dags helt enkelt. Vad gör man med det där nästan vita hårstråt? Bebislockarna gullas det med, men detta? Jag tog bort två hårstrån och lade dem i min lilla vackra skål. Inte som en gömma, utan mer som ett lite ömt konstaterande. En påminnelse om tiden. Och att försöka ta till vara det stora och det lilla. Alltid.

Fotografi : Weronica - En mammas dag

Vilken värme vi har fått! Jag är nyss hemkommen från en promenad till biblioteket. Det var länge sedan jag var där utan barn. Det brukar inte vara lika meditativt som i dag om man säger så.

Vid biskopsgården finns ett magnifikt Magnoliaträd. Jag har gått förbi det ett antal gånger, men inte haft kameran med. I dag gick jag ut med kameran runt halsen. Nu börjar det kännas lite mer bekvämt att gå så. När jag fick min systemkamera, kände jag mig urfånig när jag gick med den ute. En liten behändig digitalkamera kan man ju stoppa ned lite varsom helst, men en större kamera får man vackert bära runt halsen för det mesta. Nu känns det som sagt lite bättre. Nästa steg är att känna sig bekväm när jag står ute och fotograferar. Det känns lite som om jag tränger mig på, även om jag riktar linsen mot ett träd. Och sedan alla andra som rör sig ute. Det känns som om jag är i vägen lite. Men jag börjar bli bättre även på detta :-). Terapisteget i dag var som synes att fotografera det där magnoliaträdet. Ljuva tider!

Fotografi: Weronica - En mammas dag

Och skjuts in hit om Ni vill läsa om förvaringsproblem.

I dag slår portarna upp för Signerat den nya svenska designmarknaden på nätet. Tanken är att erbjuda en marknadsplats för hantverkare och formgivare. Detta är ett mycket lovvärt initiativ som jag hoppas slår väl ut. Förhoppningsvis fortsätter platsen att blomstra ut till ett litet svenskt Etsy. Sidan är lite seg i dag, men det betyder säkerligen hög belastning. Jag lyckades i alla fall köpa ljusstakar från en av mina favoritkeramiker Anna Broström. Vi har hennes Pelargonmuggar i köksskåpen, liksom muggarna med Gerbera. Det skall bli spännande att följa utvecklingen för Signerat framöver. Mina välgångsönskningar!

Och är Ni sugna på lite hus så bjuder jag på Köksgodis i min husblogg!

Ibland får man gräva där man står eller sitter då. Denna ask har jag rakt framför mig på mitt skrivbord, under dataskärmen. Trogna läsare känner igen min svaghet för franska 1ooDrine. Jag har askarna i lite olika varianter, men i la boîte à crayons förvarar jag papper på drift. Jag brukar försöka slänga, men ibland måste man spara koder, klubbkort, en del kvitton och lite annat smått och gott. Asken är snart full dock, så jag misstänker att det behövs rensas även här.

Mitt hjärta klappade extra mycket för orange för några år sedan. Det är så där med färger och för all del trender. Just då blir det ett förstahandsval när det finns alternativ. Jag följer oftast inte det lite otrogna färghjärtat när det gäller större förändringar i hemmet, men när det gäller tillfälliga accenter då blir det ofta så. 06 bankade hjärtat extra hårt för orange, 07 var det gult och 08 ser det ut att bli rosa och cerise. Men jag gillar fortfarande orange - gärna i kombination med gult och rosa då :-).

Tisdagstema: Orange

Wordpress strejkar tillfälligt och det går inte att ladda upp bilder. Under tiden kan Ni se vad jag har haft för mig nu på förmiddagen i Living by W - Husbloggen. Det är nog bra för mig att ha två bloggar trots allt. Om det är något jag inte klarar så är det teknikstress. Jag uppdaterar typ fem gånger i minuten för att se om systemet har börjat funka. Inget tålamod att tala om där inte. Med två bloggar fungerar förhoppningsvis en i alla fall :-).

I dag presenterar jag en spännande nyhet. Jag har påbörjat en husblogg hos Maria Nova. Tanken är att jag skall skriva om husbyggnationen i kombination med mitt brinnande intresse för inredning där. Det känns utvecklande och roligt att ha ett eget litet krypin för mina hustankar. Ingenting kommer att förändras här på sidan - jag fortsätter i gammal god stil. Jag kommer även att fortsätta att skriva om huset här på En mammas dag, men Ni får mer av huset på Maria Nova. Det blir även täta länkningar, så Ni har inte någon chans att missa något. Mer av mig helt enkelt :-)!

Det känns även lite roligt att blogga under min klassiska bloggbeteckning Living by W som jag började med i bloggosfären för två år sedan.  I dag är det välkomstinlägg samt Konst och villaområden . Varmt välkomna in till Living by W - Husbloggen!

Och missa inte Dagens tänk när. Tänk när - då Ni :-)!

Fem lediga dagar var ungefär lagom för att börja komma in i en behaglig lunk. I dag är det måndag igen - som bekant. Jag har börjat med en ny utrensningsstrategi här hemma. Vi behöver se över våra lager inför flytten. Lådorna med bebiskläder står dock kvar än så länge. Det kommer att bli svårt. Nu försöker jag gå genom en låda då och då. Jag har en tendens att göra saker till projekt och projekt utrensning tenderar att bli alldeles väldigt trist. Nu hamnade jag bland gamla CD:s. Det är ett mycket enkelt sätt att bli nostalgisk. Det var tecno från crazy kvällar, låtar från blivande makens varma skinnsoffa, skivor från min Cure-period och så denna singel såklart. På ett litet kick förflyttas man tillbaka till där och då. Jag sparade några och slängde andra. Sedan gick Anders och fiskade upp dem ur sopsäcken…

Inspirerande bilder från Mairo. På bänken ligger min cerisa Ogräskudde.

Vår familj är förutsägbart konventionella när det kommer till inredning. Det är jag som har det stora intresset och fixar hemma. Maken tänker mest på funktion. Om jag inte påtalar en förändring för honom, är det inte säkert att han märker den. Men de nya kuddarna - de såg han. Jag kör färgfrossa i sovrummet nu med fyndade organzakuddar tillsammans med gula havstulpaner. Vi har vita väggar i sovrummet, men sedan är tanken att det skall bli stora Frankblommor. Det kommer att bli en stor förändring - precis som vi (jag då) vill ha det :-).

Fotografi: Weronica - En mammas dag

När jag bakar till fikat, blir det ofta paj. Det är smidigt,  det går snabbt och det ger alltid bra resultat. Att jag skulle gilla vackert stylade Smulpajer av Elisabeth Johansson var nästan givet på förhand. Med fotografierna och recepten kommer lusten att experimentera lite med pajinnehållet. Än så länge är den klassiska smulpajen med blåbär (tricket är att blanda i rivet citronskal i pajdegen) en stor favorit tillsammans med hemgjord vaniljsås. Boken är en liten pärla och ett fynd inför sommarens fikor med sina sjuttionio riksdaler. Rekommenderas varmt!

A2 från Grythyttan med tekopp från brittiska Burleigh och Förr.

Nu är det öppet i Karin Erikssons hantverksbutik Manos även på nätet. Än så länge är det ett litet utbud, som domineras av Erikssons spännande samarbete med Camilla Engman. De vackra keramikstenarna med fjärilar som ligger i mina fönster finns tillgängliga. Snart kommer det att stå en liten skål  bredvid stenarna. Manos är ett spännande koncept och något att hålla ögonen på framöver.

Jag tillönskar Er alla en trevlig helg!

Och så vänder vi på bladet och vad hittar vi väl där?! Jo, i Kleveland Ords vackra almanacka som hänger på hedersplats i köket hittar vi detta.

* Joggingrundor - nix. Men däremot en ambition att powerwalka många långa rundor.
* Rosévin ute på balkongen - nja. Gärna lite bubblande rosa, men inte på vår pyttiga balkong. Jag har blivit höjdrädd på gamla dagar och tycker att det är lite småläskigt att kolla ned mellan pinnarna. Och sedan är jag urless på alla stadsfläkttrummor…
* Grillpremiär - ja! Den är så god den där första grillningen. Premiären var hos morfar och mormor dock. Vi har trasslat ut vår elgrill på balkongen några gånger, men nej. Nu blickar vi framåt. Egen grill är guld värd eller något i den stilen.
* Försommarvärme - ja! Nu längtar jag och vi efter värmen. Barnen köpte sandaler i går, så nu är det bara att vänta.
* Dags att smida semesterplaner - ja. Barnen längtar efter att få bada ute. Jag längtar efter att få andas Gotlandsluft. Två veckor på ön blir det även i sommar. Sedan blir det förhoppningsvis riktigt varmt så vi kan åka till vår barnplaya där vi gärna sätter ned pålarna en hel dag.
* Picknick i det gröna - ja. Nu är det dags för den röd och vit-prickiga filten som jag köpte från Semper när Anna var pyttis. Nu är det dags för hushållsrullar, smulor och små boxar med plock.
* Grow Curiousity - ja. Mest nyfiken är jag såklart på vårt hus som kommer i slutet av månaden.
* Äntligen ljusa kvällar - ja. Men mest längtar jag till de ljusa kvällarna i huset. Ljusa kvällar i staden är sådär. Det blir mest innesitteri efter Bolibompa eller tjafs på balkongen om vem som skall sitta var. Men nästa maj - DÅ :-)!

Jag hoppas att Ni alla har en fin första majdag!

Och just nu gillar jag cerise som accent i köket. Rostvål, vackra Kusmiburkar och lite annat smått och gott livar upp.

För mig är Valborgsmässoafton lika med studentsång. Det är något alldeles speciellt med en manskör i Vintern rasar. Min studentmössa ligger dock i säkert förvar hemma hos mina föräldrar. Det är många som tar på sig sin mössa i morgon, men min ligger där den ligger. Jag är inte så fåfäng alla gånger, men huvudbonader är lite av ett aber. När andra ser sportigt chica ut i keps, ser jag - tja - inte ut så. Och sicket problem jag hade med studentmössan den dagen det begav sig. Jag hade hårdsprayad lugg då och att gömma den under mössan var icke aktuellt. Jag bar således mössan lite på svaj med maximalt sprayad lugg utanpå mössan. I dag skulle jag kanske inte göra så, men mössan förblir i garderoben det är en sak som är säker.

Jag klär mig dock gärna lite mössinspirerat i blått och gult. Det blir nödvändigtvis inte flaggvarning med rätt kombination. Så här skulle jag gärna se ut i morgon.

* Vida jeans - igen. Dessa kommer från Topshop.
* Mina stöttepelare i garderoben är två stickade koftor från Anna Holtblad som har hängt med i många år nu. Det finns ett urval på Design Sverige som kör 50 % på förbetald order just nu.
* Klassisk sidenscarf från Hermès. Liknande varianter i andra material finns i alla prisklasser.
* Jag ångrar mycket att jag inte slog till på en vintageväska från Palmgrens när jag siktade en på nätet i vintras. Jag gillar den klassiska modellen som fungerar i många olika sammanhang.
* De där träskorna från Swedish Hasbeens ligger och gror någonstans i mig. Kanske ändå?!

För barnen är Valborgsmässoafton eld och varm korv, vilket det också kommer att bli i morgon. Det verkar dessutom som om det väntar riktigt bra väder. Studentsång eller korv eller både och eller någonting helt annat -  En riktigt fin valborgsmässoafton till er alla!

Att vi skulle sluta som villaägare fanns aldrig med i beräkningen från början. Mitt drömobjekt (ett tämligen ouppnåeligt sådant skall tilläggas) var en stor sekelskiftesvåning i staden kombinerat med ett sommarställe. När barnen kom och alla vistelser i lekparken fullständigt överväldigade mig, började jag titta på hus ändå. En trädgård lockade alldeles väldigt mycket. Det var fortfarande äldre hus som gällde. Ett av de första hus som vi var och tittade på låg en bra bit utanför staden. Det var gammalt och stort med en gigantisk trädgård som sluttade vid vatten. Att vi inte är några hemmafixare alls, inte har någon huserfarenhet eller vill tillbringa all vår lediga tid i trädgården ingick egentligen inte i bilden på den tiden. Ett äldre hus med charm och fin arkitektur, annars fick det vara.

Sedan började vi att gå på andra typer av husvisningar. Det var kedjehus från 70-talet där inget hade renoverats sedan husen byggdes. Det var oändliga källare med gillestugor from hell. Till slut hittade vi ett helrenoverat 70-talsobjekt som vi bjöd på, men vi föll precis på målsnöret där.

Då blev det nybyggnation. Vi tecknade oss för ett nyfunkishus i ett område som ligger nära staden. Visst var det kanske lite litet och visst var det kanske en för liten gräsplätt och visst var det inget drömhus, men det var dock ett brukshus att bo i när barnen var små. Jag var urless på att scanna Hemnet och slog mig till ro med tanken att vi skulle bo där. Sedan följde nästan två bortkastade år på överklagningar och ett strul utan dess like. Nu kommer dessa hus sannolikt inte att byggas.

Och nu vårt hus som kommer om en månad. Det är ett klassiskt hus som innehåller mycket av det som jag tycker om. Men det är defintivt inte något tjugotalshus med orginaldetaljer. Resan ändrar riktning. Och jag är så där. Jag måste inse saker och ting själv. Det spelar ingen roll hur många som påpekar fördelar med något för mig om jag själv inte har kommit dit i tanken. Fördelen med detta något fyrkantiga beteende är att när jag väl sitter där, då kommer jag att vara nöjd och inte sörja något som inte blev. Och det finns kanske någon mening med vår krokiga husväg. Och det är bättre att se lite suddigt ett tag, för att sedan blicka framåt med klar sikt. Eller något i den stilen.

Det gamla är vackert och själfullt, men förpliktigar även till underhåll och bevarande.

Tisdagstema: Fyrkantigt