På ena sidan av kortväggen ut mot altanen, väggen bredvid listerna, sitter just nu en annan klassiker. På tal om att ha blivit stor och inte vara så rädd för att välja det självklara längre, som jag skrev om i kommentarerna till inlägget om tavellisterna. Just den här platsen för tavlor är inte tänkt att vara så permanent, utan snarare vara en plats där man hänger vad man känner för just precis nu. Och just precis nu blir jag glad över det illgula i samklang med det blå på stolen under. Sommar helt enkelt.

Och i dag i värmeböljan var gasellen tillbaka i spåret igen. Ack, ack, sicken kick man får när allt flyter på och man känner energin flöda! Det är värt de där blyrundorna för att få flyga fram ibland :).

Här gör vi ingenting förhastat. Ibland blir jag galen på mig själv för att jag klurar så mycket, men å andra sidan är jag bestämd när det väl händer något. Det är fortfarande lite av den där ångesten att göra hål i väggarna som regerar. Men i går fick vi hjälp av vår hustomte, aka min far, att sätta upp en hel del saker. Och det gör ju sådan skillnad! Och i det läget har jag svårt att förstå att jag har väntat så länge. Ja ni förstår - typ :). Nu har vi en riktig klassiker i matrumsdelen med tavellister med böcker. Jag har fått ett nytt ställe att idka inredningsterapi på, dvs plocka runt efter säsong och behag. Det blev en formidabel färgkick där på allt det vita. I fönstret där rakt fram är det även tänkt att det skall upp en hissgardin med ett Frankiskt tyg för julklappspengar. När jag nu väl kan bestämma mig för vilket det skall bli ;).

Något av det godaste på sommaren - pannkakor med glass och jordgubbar - för nu är den riktiga värmen tillbaka. Rundan i skogen gick ack så trögt i morse. Ibland är ju benen som bly istället för gasell, men det är himla skönt när man väl genomför det hela ändå. Och när man kommer hem - och slänger sig i en solstol!

 Ha en riktigt fin helg!

Jamen, inte hade jag räknat med ännu en trist förkylning denna vecka -  med upptrappad träning och en grym ny känsla i kropp och själ. Nu måste det väl ändå vara det sista varvet. I dag har jag i alla fall tillbringat en dag med son i sexårs. Tiden går som sagt svindlande fort framåt. Snart fyller han sju år. Röris, Trulle, kokt fisk och massage blev det - bland annat. Kvällen tillbringas garanterat under en filt här.

Vårt köksfönster är sådär essensen av försommarkänslor just nu. Det är soligt ute, men ack så kallt. Men det är väl snart sista varvet med de isande vindarna också - hoppas vi :).

Vi har två vitrinskåp i köket. På bild tycker jag att det är ack så vackert med öppen förvaring, men personligen - och efter att ha haft en del dammsamlande i vår förra lägenhet - känns det skönt att ha allt bakom glas. Det här är det ena skåpet som har blivit min hommage till det kära teet. Kaffe dricker jag aldrig. Hu. Te däremot. En helt annan sak. Ceylon på morgonen i lösvikt i en burk från Bruka. På eftermiddagen dricker jag oftast citronte som finns i en likadan burk. På kvällen är det denna vår Clippers vita te med pepparmint som gäller. Och sedan blandar jag efter behag med lite andra sorter. En ny favorit är Clippers vita te med hallon. Ett gladskåp helt enkelt som jag tycker om att öppna och att se ute i köket.

Det finns ju så vansinnigt många fina tavlor med ord som man vill ha. Ibland får begäret styra, men långt ifrån allt kan man naturligtvis förvärva. Senast var det det här trycket som min blick stannade på. En klassisk filosofisk fras som känns aktuell i dessa tider när allt skall vara förändringsbart. Bli den du är helt enkelt. Essentiellt. Vid en tur på staden blev jag av med min Clas Ohlson-oskuld när jag stegade in för att köpa den Dymo som jag visste skulle finnas där. Jag har alltid gillat de klassiska märkapparaterna, men inte kommit till skott. Senast påmindes jag av Frida på Trendenser som visade märkning för skafferiet. Nu finns det risk att man vill märka upp allt här hemma känner jag. Jag har börjat med att göra en liten Become who you are à la Dymo till min inspirationstavla. Det lär bli fler. Några tryck och vips har man sig ett visdomsord :).

Visst känner man sig så en måndag ;)! Fantastisk är ordet. Måndag är det. Egoboost i huset på sidobordet som är min personliga lilla minatyrvärld där jag plockar och ställer grejer som jag gillar. Här nördar jag på med alla småting, böcker, tidskrifter och blommor som placeras i olika konstellationer efter humör och årstid. Inredningsterapi eller något i den stilen. Happy Måndag!

Lördag med liten kusin som skall sova över. Med promenad. Med läsning. Med chokladmousse. Med melodifestival. Med sol. Mycket sol. Videkvistarna har kommit in i krukan från Skulpturfabriken. Vårvackert. En hjärtligt trevlig fortsättning på helgen hoppas jag att Du får!

Tja, efter nästan ett och ett halvt år i huset borde man kanske ha en ordentlig hatthylla - och nu har vi faktiskt det. Vi köpte en provisorisk hängare från IKEA när vi flyttade in för att ha någonstans att hänga kläder. Till slut såg man den inte, som det så ofta blir med tillfälliga lösningar som blir kvar. Men nu är den borta. Och nu blir man plötsligt oh och ah så luftigt det blev. Så mycket mer av kalkstenen man ser. Och så mycket tjusigare vår hall blev. Hatthyllan är den klassiska Nostalgi av Gunnar Bolin 1937 från Essem/Byggfabriken. Och hur kan vi ha det så här prydligt i entrén med två barn i huset? Svar: De har alla sina prylar i groventrén. Åh, vad jag gillar groventréer! Sol, Rykiel, snygg City Bag och videkvistar. Jag tror att jag ler lite i dag :).

Denna gång gick det snabbt från den tänkta tanken till den utförda handlingen. Den där tomma väggen är numera ett minne blott. Nu tronar IKEA Stockholm sidobord där istället. Vi trivdes med det på en gång. Vissa saker bara passar in som handen i handsken. Detta är en sådan sak.

Jag tycker mycket om känslan av klassiskt biblioteksbord. Bordet blir nog framförallt min domän. En plats för alla tidskrifter, lite vackra saker och inspirerande böcker att bläddra i. En lampa. En vas med blommor. Vad som faller in och vad som känns fint. Jag är mycket tillfreds med detta bord.

Vilken alldeles strålande vinter vi har! Det är så här det skall vara. Gnistrande snö. Kyla som biter i kinderna. Pulkaåkning och varm choklad. Det är en fantastiskt glädje att få se sitt hus i denna vinterskrud. Vår tappra lönn har fått ett gnagskydd i kylan och den lilla ligusterhäcken syns knappt för all snö.

Lika härligt som det är att vara ute för att andas in den klara luften en stund, lika skönt är det att komma in och tända en brasa. Nu eldar vi varje dag. Jag använder lågorna som en ren meditativ verksamhet. Det skänker ro att bara sitta och titta in i en eld helt enkelt. Och kuddarna fungerar utmärkt även framför brasan.

Vintern när den är som bäst.

Slöa, slappa mellandagar - som sagt. Vi var tvungen att fylla på förrådet av mjölk och andra nödtorftigheter, så då kom även ett paket från H&M Home med hem. Jag hade bland annat beställt denimkuddar för att ha som golvkuddar. Man kan väl säga att de fungerar alldeles utmärkt för syftet. Det är kraftig denim och för etthundratjugo kronor styck inklusive innerkudde är de ett riktigt fint fynd. Rekommenderas varmt!

Här ute i nybyggarlandet får växterna finna sig i att bli lite vindpinande så där på en gång. Våra cypresser hade en svag lutning från början och sedan har det bara fortsatt. Det blir mycket grönt för en liten peng, vilket kan behövas när de blivande buskarna och träden ser ut som små minipinnar. Jag är svag för klassisk symmetri som synes. Vid andra entrén som vi använder mest till vardags, står en cypress i en gammal Höganäskruka. Vi tänder marschaller i mörkret på kvällen. Den 14 november är det ett år sedan vi fick nycklarna till huset. Tiden går svindlande fort. Snart är det dags för julkransar på dörren…

En av de mest inflytelserika möbelbutikerna - R.O.O.M - har gått i konkurs. Jag antar att det är en massiv tillströmning till den klassiska butiken på Alströmergatan i detta nu när den totala utförsäljningen precis har börjat. Lite sniff känner jag. Få affärer har på samma sätt lyckats fånga tidsandan i den svåra kombinationen med tidlöshet. Vissa saker från eran när R.O.O.M nådde sin topp under Hans Axelssons och Klas Litzéns flagg känns möjligen lite daterade i dag, men mycket lever kvar i en klassisk anda. Jag blev förälskad när jag klev in till tygavdelningen med Walles och Walles tickingtyger. Möbelavdelningen med de stora Howardsofforna. Lampavdelningen med klassikerna på rad. Vi köpte många av de möbler som vi lever med i dag i slutet av nittiotalet på R.O.O.M. Jag har tidigare skrivit en hyllning till Style á la R.O.O.M här på bloggen. För även om butiken går ett okänt öde till mötes, så lever jag med en del av stilidealet i min tolkning varje dag. Och jag trivs fortfarande efter alla dessa år. Så ett sista ode och lite nostalgisk bläddring i vältummade broschyrer och böcker. För jag tycker ju i grunden som den goda Coco - Fashion fades, only style remains the same. Och R.O.O.M hade style när det var på topp. Hjärta.

På tal om Creative Flow. Anna är den som har möblerat om mest i sitt rum sedan vi flyttade in. Möbler har bytt plats. Funktioner har växlat. Först nu tror jag att vi kan ha kommit fram till ett sammanhang som kan tänkas att fungera.

De senaste tillskotten till rummet kommer från vårt torp som vi tömde för några veckor sedan. Skrivbordet kommer från min morfars mor Hulda som blev huvudyr av alla barn på den tiden hon levde. Skrivbordet var i riktigt risigt skick när jag målade det för många år sedan. Det saknades även en låda som vi lät tillverka då. Nu behöver vi komplettera med handtag som synes. En sak i taget - tills Anna har fengshui:at klart :).

I helgen har barnen fått varsin pärm till alla skolpapper. De hade en gemensam förut. Nu när de båda har blivit skolbarn på två olika avdelningar, är det nästan ett måste med två pärmar för att hitta fram till rätt papper. För många papper blir det. Nu skall en del information börja skickas ut via mejl som jag har förstått. Inte helt fel det.

Förutom pärmar, har vi en del andra sambandscentraler i huset. Köksbänken är en viktig knutpunkt. Här står papper och penna alltid redo för att skriva lappar till skolan, skriva ned telefonnummer och annat av vikt. Familjealmanackan har också sin plats här för skol- och fritidsaktiviteter. Sedan har sommarens picknickkorg fått gå i tjänst som en central under trappan. Här lägger vi alla barnens tusen småting som samlas här nere. Förhoppningsvis kan man hitta den där lilla pyttegrejen som man måste ha på studs i den där korgen. I går tömde vi den och lade in sakerna i barnens rum. I detta nu är korgen således tom, men en sak är säker - snart är den välfylld igen. Tänk vad saker liksom vandrar omkring i ett hus ;).